Nu ska vi se... finalspelet bestod av en serie matcher (!), med det lilla udda att varje grupp spelare bara spelade en omgång på ett spel. Ofta spelar ju annars samma grupp på ett flertal olika spel, med olika slags poängsystem. Matcherna fram till final såg ut som följer, taget från mitt inte alltför goda minne:
Match #1:
Fyra spelare på ett spel. Den som kommer sist går till förlorarsidan.
Match #2:
Tre spelare på ett spel. Trean går till förlorarsidan.
Match #3:
Fyra spelare på ett spel. Trean och fyran går till förlorarsidan.
Match #4:
Två spelare på ett spel. Tvåan går till förlorarsidan.
Semifinal:
Fyra spelare på ett spel. Ettan och tvåan går till final.
Final:
Fyra spelare på ett spel. Rangordningen bestämmer 1-4:e plats i tävlingen.
Så, det känns alltid som om det handlar om att inte komma sist. Jag var aldrig direkt nervös under tävlingen, något jag normalt sett brukar vara. Man tror liksom inte att man ska komma sist.
Däremot kan man ju diskutera hur bra det är att köra finalen på bara ett spel, en omgång.
Förlorarsidan vet jag inte riktigt hur den funkar, men jag vet att man måste vinna alla sina matcher där (fyraspelarsomgångar) för att komma tillbaka till tävlingen. Ju tidigare man blir utslagen, desto längre väg tillbaka.