Om man, som jag brukar göra, smiter iväg till Lasergame för några eftermiddagspartier, möts man ofta av en tyst och tom spellokal. Utmärkt tycker jag. Men lugnet visar sig ofta vara bedrägligt! Innan man vet ordet av är lokalen översvämmad av skrikande barn som hänger i klasar över spelet, springer runt runt utan synbar anledning, dunkar till den där j**la boxbollen så hjärtat stannar.
Har vid upprepade tillfällen försökt övertyga dem om att de borde gå ut i parken och leka med kottar och tändstickor, som vi gjorde på vår tid, men jag tycks tala för döva öron.
Vad har vi stackars flipperspelare gjort för ont för att drabbas av en sådan plåga av närmast bibliska proportioner??