khrummm...ännu en musiktråd här i forumet från mig :-)

Sitter och lyssnar på en grupp som är kända för att dom producerar oljud.

I begynnelsen fanns ljus, kyla och ljud.
sen kom rythm.
sen kom klassiskt i form av kompositioner.
Sen kom pop (populärmusik).
Sen kom rock´n´roll (djävulens goa musik :-) ).
Sen vaknade jag till liv.
Sen kom rock ( I form av the who och annat).
sen kom hårdrocken (med Alice, Deep Purple, Budgie, Black Sabbath och andra bråkstakar).
Sen kom Glamrocken (med Sweet, Sparks, Slade, Suzie och andra)
Sen kom Punken ( och gud va skönt det va med lite oljud och aggression mitt i tonåren)
Sen kom synthvågen (Härligt med denna typ av musik när man försökte va dansant och fånga sitt första ligg, eller stora kärlek).
Sen kom Heavy Metal (tillbaks till rötterna men med mera kraft).
Sen kom Inget...inget...
Sen kom en nykick i form av Progressiv rock/metal(med Marillion och senare Dream Theater, och en hel radda band)
Sen kom Dödsmetallen och annat (som ibland låter bra, men känns såååå neggo)

(Punk fanns på 60/70-talet...MC-5/Iggy...Döds fanns innan Marllion...men i det hela så...)

Nu är det så enkelt som att all musik som produceras idag kan njutas med full behållning, men man kan även kika i backspegeln och ta del av allt gott som gjorts.
Det är så skönt att växa ifrån tillhörighet, och bara njuta av allt ljud som gjorts.

Som jag började tråden...Oljud!
Sitter och lyssnar på Sonic Youth...vilken äkthet det är i deras musik!
Dom släppte välproducerad och polerad musik i samma klass som dagens "Porcupine tree" men med inriktining på skitigt oljud!...låter ju inte klokt när jag skriver detta, men ojj va äkta och bra det är bitvis.
Inga stora favvissar, men överaskande bra för att vara från "sin" tid.;-)

Skönsång är ok, men polerat äkta välljudande oljud är bättre.
:-D

/Stefan

Vårgar garantera att Sonic Youth inte ens är i närheten av ljud skulptörerna i Skinny Puppy.

Om någon kan få fram musik av ojlud är är det dom.


Kan säkert lägga till Front Line Assembly mfl.

Oh, nu snackar vi! :-D
Min favoritoljudsskiva är Jukka Tapanis "Visio EP", men tyvärr är den nog alldeles för obskyr för att någon skall ha hört den?
Masonna gör också ett utpräglat oljud, lite väl tufft för mig dock, Merzbow är aningen mer lättillgängligt i genren.
Men Einstürzende som sagt... hoppas verkligen att jag kommer ha möjlighet att gå på någon av deras spelningar nu när de kommer till Sverige i slutet  av april.

Annars är väl det mesta i dansbandsväg oljud? ;-)