Fruktansvärt bra inlägg;-)

Jag håller med dig.

Jag kan förklara. Det beror på att språket förändras och det är ungdomar som ofta står för förändringen, sen följer även de äldre med. Ett något äldre förstärkningsord som du säkert hört och kanske använder är "jätte-", vilket är minst lika märkligt som "sjukt". Eller hur kan något vara jättelitet?

En annan kul grej är att när jag bodde i Malmö för drygt 10 år sen hade jag dansk TV, och skrattade gott åt att de ibland översatte ord som awesome o.dyl. med "fedt!". Nu använder jag själv ordet fett ibland när jag känner mig ungdomlig. Som idag när jag såg en gammal bild på Kate Moss. Hon var fett smal!

Jag tycker nog att om språket förändras är det ett tecken på att det mår väldigt bra - eller är sjukt friskt om man föredrar den formuleringen. Till skillnad mot om det aldrig förändrades, det hade känts... riktigt fel:-)

Haha, tack för att ni tog er tid att svara!

Ungefär lika otroligt dumt och smaklöst som dom där killarna som går med sina jeans 5 cm nedanför kalsongerna. Ser både idiotiskt och obekvämt ut. Kommer dom någonsin att få ett anständigt arbete eller skiter dom i det också?

Så jävla gammal är jag f.ö. inte :-D

Känner mig något träffad här, ang. mitt inlägg på det SS som säljes för närvarande. Att något är "sjukt" är talspråk i vissa kretsar. Att något är "sjukt bra" har jag och mina polare använt i säkert 10-års tid eller så.

På informella forum använder man gärna talspråk.

Hört hos tandläkaren i en nära framtid:

Tjabba Christian, läget – kukar de på? Nu ska vi greja jättelilla hålet i gadden åt dig, så när jag fixat klart, är du sjukt nöjd och kan glida hem. Slå dig ner, Gimme Five, yeah!

Det jag undrar mest är hur man kan få till en kombination så som 'sjukt bra' och 'sjukt snyggt' - jag fattar inte det, för det låter väldigt konstigt. Jag har bara hört det senaste 1-2 åren av några i min omgivning som jag trodde hade bättre omdöme (i mitt tycke då). Sedan får ju folk prata hur dom vill och ha byxorna nere vid knäna om dom tycker det är häftigt :-)

Den här tråden är det ultimata beviset på att flipperhobbyn är på väg att dö ut av för hög medelålder när som helst.

Jeans nerhasade, till förmån för sladdriga kalsonger...?

Det är ta mig tusan nästan lika illa, som ofoget att springa omkring med stickad tjock mössa, mitt i sommaren.

En gång satt jag på en buss utan AC, mellan Bangkok och Ubon i norra Thailand. Bakom mig satt två svenska brudar, som klagade och återigen klagade, till varandra. Det var varmt, klibbigt och väldigt svettigt.

Men tjocka stickade mössor satt som gjutet på blonda svenska tjejer.

Efter att ha lyssnat i ett par timmar på deras hela tiden ökande gnäll, över det varma fina vädret, vände jag mig om och utbrast: men snälla människor, ta i vart fall av mössorna, om det är så jäkla varmt.

Det blev knäpptyst i tio sekunder, därefter följde:

va...? ta av mössan... är du inte klok? vet du vad den kostar?

*****************

En annan gång promenerade jag (som jag trodde) ensam svensk i shorts och en kortärmad skjorta, på gatumarknad i norra Siam. Klockan hade passerat lunch, det var varmt som i helvetet.

Vad ser jag?

En kalsong-nisse, med därtill stickad dumstrut på huvudet.

Jag chansade (och fick givetvis rätt):

Hej, sa jag: ursäkta, men vet du vad klockan är?

Killen berättade på (givetvis) svenska om aktuell tid... och tillade... öh... helsjukt, hur kan du veta att jag är från Sverige, känner vi varandra?

Enkelt, svarade jag:

35 grader varmt, ingen skugga, och stickad tjock vinterluva på huvudet. Vem annars än en trendig svensk går omkring på det sättet, här i Thailand?

Den gången ifrågasattes inte min mentala status.

Istället följde det typiska fisk ansiktet:

ögon blekt stirrande, mun halvt öppen, utan ett ljud.

Alla kan väl behöva skydda huvudet från sol... och en keps fungerar nog bra. Varför stickad luva? Jo, för att man är TRENDIG... ack, vad det stör mig :-)

******************

Kära hustrun jobbade på olika fabriker i Thailand, innan hon med tiden pluggat tillräckligt med engelska, för att få ett bättre jobb på ett varuhus.

Under första kvällen på en krog här i Sverige utbrast hon... ahh... here is my jeans...!

"my jeans"? undrade jag (såklart).

Det visade sig att Natta suttit i ett halvår, med små knivar på en skitig fabrik i Thailand, och skurit sönder fabriksnya märkesjeans; som sedan skulle exporteras till "trendiga människor i väst".

För Natta, som är uppvuxen på den thailändska landsbygden, i en familj där tillräckligt med mat inte alltid fanns på bordet (men likväl kanske var mycket lyckligare än oss som ständigt skulle ha prylar), var det ett mysterium:

att någon betalar extra pengar, för att få trasiga jeans.

Hängande jeans, trasiga jeans, stickad mössa i stekhet sol:

härliga, underbara Sverige :-) älskar ändå alltid Sverige.