Något som jag undrat över många gånger är hur man kan mäta antal personer som ser ett visst TV-program.

Allvarligt talat, hur kan någon påstå med stor säkerhet att fredagens program ”Bärgade Piratskatter” hade 1.270.000 tittare och att programmet ”Hemma hos Göran Persson”  bara sågs utav 180.000, hur kan detta vara möjligt?

I en familj om 5 personer kanske alla tittar på ett visst program eller så är det ingen. Men det kan man kanske bortse från – frågan är mer…

…exempelvis G-P presenterar spaltvis med statistik om hur många tittare de olika programmen har, typ 10-i-topplista, informationen antar jag att G-P köper, men var kommer dessa siffrorna ifrån?

Som komplement till Marthins länk vill jag tillägga att:

Man kan statistiskt bevisa att om man tillfrågar ett visst antal (här 1000) personer av en total mängd (i Sverige 9 miljoner) så är resultatet man får fram till X% säkerställt.

Nu har jag inte informationen eller min statiskstiska tabell :-D så jag kan inte säga hur säker siffran är.
Men man brukar kunna nöja sig med att resutlatet är säkert till ca 95%

I så fall gäller ju att till 95% sannolikhet är var det ungefär de tittarsiffrorna man angav. Men sannolikheten är då också 5% att de är helt galna.


Vid en del undersökningar görs för litet utval och man kan då påstå något som kanske är till 10% sant. Men till 90% helt åt skogen.

Njae, nu kan jag inte hålla mitt statistikmonster kedjat längre.

Inom statistiken pratar man om konfidensintervall och felmarginaler. Säg att 50% av de tillfrågade skulle rösta på Flipperpartiet med en felmarginal på 5%. En vanlig konfidensnivå är 95%. Det betyder att det är 95% sannolikhet att det sanna värdet ligger inom det så kallade konfidensintervallet: mellan 45% och 55%.**

MEN, det mesta är normalfördelat. Dvs även om det råkar vara så att det sanna värdet ligger utanför konfidensintervallet, behöver mätningen inte vara helt galen! Normalfördelningen är en snygg och mjuk kurva och även om det sanna värdet ligger utanför, är det ändå troligast att det ligger precis utanför och inte i tjottahejti.

Äh, det var verkligen svårt att förklara detta. Hoppas nån förstod nåt...


---------
** Nu är jag lite opedagogisk och tar saker i fel ordning. Normalt sett väljer man en konfidensnivå och räknar felmarginal utifrån den; en låg konfidensnivå innebär en liten felmarginal, eftersom man inte behöver vara så säker att det sanna värdet verkligen ligger innanför intervallet. Vill man däremot vara 100% säker på ett partis röster, måste man ha ett jättestort intervall; det måste rentav innehålla alla värden: "jag är 100% säker att Flipperpartiet kommer få mellan 0 och 100% av rösterna"...