196
forts...
Det jag nu har insett är att de scorer man ser på PAPA-sidan, som inte alls verkar omöjliga att få i ett entry, de är i själva verket inte speciellt enkla att uppnå för oss vanliga dödliga.
35:e plats i snitt på alla fem spelen hade räckt för att kvala in. Om vi då kollar vad score 35 var för alla spelen så ser vi:
PM...121M
DH...505M
Getaway...329M
CFTBL...350M
DM...617M
Congo...1,4Mdr
POTC...27,8M
Tommy...330M
WCS...376M
WOF...10,7M
Scorerna för PM, DH, DM, POTC(?), WCS och WOF ser ju inte så blodiga ut men var långt ifrån självklara att uppnå... Att då lyckas kombinera dessa scorer under ett å samma 5-spelsentry blir då ganska trixigt. För oss vanliga dödliga i alla fall. :-D:-D
En intressant jämförelse är ju WCS som var med i alla tre divisionerna. C hade förmodligen ett standard WCS med svarta flippergummin osv. B tror jag hade röda flippergummin och Hard settings. Och A hade det lilla monstret jag beskrev här ovanför i tråden.
Högsta score
A 3,3mdr
B 1,4mdr
C 2,2mdr
10:e score
A 801M
B 863M
C 698M
35:e score
A 376M
B 598M
C 521M
Antal reggade omgångar
A 126st
B 237st
C 230st
Svårt förstås att jämföra när antalet försök skiljer sig åt såpass (och i A kan man anta att många fler voidar dåliga scorer än i exempelvis C). Men det ger ändå en bild av att spelens svårighetsgrad tydligt skiljer sig åt mellan de olika divisionerna, givet att vi vet att toppspelare som Jorian och Mats (samt deras amerikanska gelikar) lirar i A. Om spelen hade varit likvärdiga i svårighetsgrad kunde vi väntat oss en betydligt större skillnad i scorer mellan exempelvis A- och C-scorerna.
Så är det då roligt att spela när spelen är så luriga? Är det något vi ska testa i våra svenska tävlingar? (BPO kanske då? :-) )
På ett sätt är det roligt och utmanande, men samtidigt blir det ju lite väl tufft för majoriteten i tävlingarna. Man kan säkert lära sig en del genom att spela såpass svåra spel, men jag föredrar nog ändå att de flesta tävlingar har spel som spelas som vi är vana vid. :-) Men jag tror nog att Uppsalas månadsbatalj ska få sig en dos av PAPA-inställningar någon gång i höst...hehe.:-):-)
Det jag nu har insett är att de scorer man ser på PAPA-sidan, som inte alls verkar omöjliga att få i ett entry, de är i själva verket inte speciellt enkla att uppnå för oss vanliga dödliga.
35:e plats i snitt på alla fem spelen hade räckt för att kvala in. Om vi då kollar vad score 35 var för alla spelen så ser vi:
PM...121M
DH...505M
Getaway...329M
CFTBL...350M
DM...617M
Congo...1,4Mdr
POTC...27,8M
Tommy...330M
WCS...376M
WOF...10,7M
Scorerna för PM, DH, DM, POTC(?), WCS och WOF ser ju inte så blodiga ut men var långt ifrån självklara att uppnå... Att då lyckas kombinera dessa scorer under ett å samma 5-spelsentry blir då ganska trixigt. För oss vanliga dödliga i alla fall. :-D:-D
En intressant jämförelse är ju WCS som var med i alla tre divisionerna. C hade förmodligen ett standard WCS med svarta flippergummin osv. B tror jag hade röda flippergummin och Hard settings. Och A hade det lilla monstret jag beskrev här ovanför i tråden.
Högsta score
A 3,3mdr
B 1,4mdr
C 2,2mdr
10:e score
A 801M
B 863M
C 698M
35:e score
A 376M
B 598M
C 521M
Antal reggade omgångar
A 126st
B 237st
C 230st
Svårt förstås att jämföra när antalet försök skiljer sig åt såpass (och i A kan man anta att många fler voidar dåliga scorer än i exempelvis C). Men det ger ändå en bild av att spelens svårighetsgrad tydligt skiljer sig åt mellan de olika divisionerna, givet att vi vet att toppspelare som Jorian och Mats (samt deras amerikanska gelikar) lirar i A. Om spelen hade varit likvärdiga i svårighetsgrad kunde vi väntat oss en betydligt större skillnad i scorer mellan exempelvis A- och C-scorerna.
Så är det då roligt att spela när spelen är så luriga? Är det något vi ska testa i våra svenska tävlingar? (BPO kanske då? :-) )
På ett sätt är det roligt och utmanande, men samtidigt blir det ju lite väl tufft för majoriteten i tävlingarna. Man kan säkert lära sig en del genom att spela såpass svåra spel, men jag föredrar nog ändå att de flesta tävlingar har spel som spelas som vi är vana vid. :-) Men jag tror nog att Uppsalas månadsbatalj ska få sig en dos av PAPA-inställningar någon gång i höst...hehe.:-):-)