Det slog mig precis att lineupen från filmen innehåller de tre grundpelarna i en bra blandning enligt min teori i en annan tråd härom dagen. Ett kul (FT), ett snabbt (STTNG) och ett simpelt (CFTBL). TAF kan jag för min del både ha och vara utan, men en välblandad lineup är det! :-)

Den nuvarande verkar inte fullt så välblandad, men det finns ju ett JY i alla fall. :-)

Funderade också på om det kunde vara det stället när de bilderna dök upp, men jag är tveksam. I så fall måste de ha byggt om ganska rejält. Men det är ju å andra sidan omöjligt, det är ju faktiskt snart tio år sedan.
Men till exempel så är ju väggpanelen liggande på Papi Raul-bilderna, men stående på Foppa-bilderna. De senare känns också mer inomhus än filmen gör.

Dock borde det vara ganska lätt för någon som varit på Foppa-grillen att säga om beställningsluckan ser ut som den ovan.

Problemet med den här frågeställningen tycker jag är att flipper är lite som godis. Det är liksom blandningen som gör det. Olika spel är bra på olika sätt och för att få ut det maximala av de olika spelen krävs att det finns tillgång till fler.
Därför får jag istället dra de tre spel som jag tycker är bäst i de tre hörnstolparna för en bra blandning. Dessa hörnstolpar är för mig ett kul, ett svårt och ett simplare.

I kategorin kul spel är givetvis JY etta. Så underbart snyggt och så experimentellt på något sätt. Det är liksom det moderna flipperspelet fullbordat, genom att fokusera mindre på det som är gamla klassiska detaljer och mer på det som är nytt.

I kategorin svåra spel får det bli TS. Det är ganska lätt att lära sig, men hopplöst svårt att bemästra. Dessutom är det (på de flesta ställen) snyggt. Om man någon gång skulle lära sig spelet så är det bara att höja poleringsgraden på spelplanen lite så är man tillbaka på ruta ett.

I kategorin simplare blir det SS. Så där lagom enkelt att klara sig fram till wizmode, men ändå finns det en hel del att göra. Spelplanen är riktigt trevligt upplagd med två mycket sköna ramper. Också detta spel är väldigt snyggt genomarbetat mot temat.

För att sammanfatta menar jag alltså att jag inte tror det vore någon höjdare att ha något av dessa spel ensamt, men gärna tillsammans med något mer. Och då ska detta andra spel helst komma ur en annan kategori.

Dock är ju fortfarande JY är världens bästa flipper, liksom bönorna är det som sätter karaktären i Haribos Matador Mix!

Jag har tagit en ytterligare snabb titt och kommit fram till lite mer.
Kulorna tycks inte vara magnetiserade, de fastnar i alla fall inte i varandra när de ligger på en plan yta. Dessutom är det P4Ps mirror-kulor som ska vara lämpliga för spel med magneter. Däremot upptäcker jag att det hela fungerar fint till en början (spelet har stått avstängt i ett dygn), men efter att jag kört magnettestet 10-15 gånger börjar fenomenet uppstå igen. Detta om något torde väl vara ett tecken på att det inte är fysiskt (iofs räknas kanske magnetism som fysik...)? Jag får ser dock inga magnetiska tendenser när jag håller små skruvar och andra järnföremål mot den avstängda magnetkärnan.

Om det inte är kärnan, skulle felet kunna ligga i att själva spolen som blivit "seg" på något sätt, och liksom inte kan stängas av så kvickt som det borde?
Tycker själv att det där sista lät rätt tveksamt, men jag är ju inte så haj på det här så det är väl bäst att fråga.

Min ständiga tes om att magneter i flipper är onda håller i alla fall i sig.

Jag tänkte höra här om någon varit med om att själva järnkärnan i en magnet blivit magnetiserad? Jag börjar misstänka att det är fallet på mitt TS, då kulan kan fastna på den punkt magneten håller i, trots att det är så pass plant att det inte går att få kulan att stanna om man försöker placera dit den.

Jag tänker mig alltså att det skulle kunna vara så att den inte helt tappar sin magnetism (efter att magneten stängs av) så länge kulan finns i magnetfältet, men om den väl kommer ur det så verkar inte magnetismen finnas kvar. Kan det bli så, har det blivit så för någon annan? Och i så fall vad kan man göra åt det? Måste man köpa en ny kärna?

Jag tycker det finns mycket charm i sena 80-talare, typ -86 och framåt. Kanske för att de liksom är som ett modernt spel fast enklare. De har ljud och musik, ramper, åtminstone någorlunda varierande regler, höga poängskalor och displayer med text. Allting som finns på moderna spel finns, men allt är också i en enklare form (vilket mycket väl kan ses som positivt).
Ett sådant spel borde gå att få loss för 2500 i slitet skick om man letar lite.

Fördelen som nybörjare är också att dessa spel ändå är betydligt mer lättmeckade.

Att rekommendera någon speciell titel från den här tiden kan vara svårt (åtminstone för mig som inte är så väldigt insatt). Eftersom dessa spel ändå är ganska enkla märker man nog ganska snabbt om det är ett spel man gillar eller inte. Jag kan bara konstatera att jag har ett Taxi och det är väldigt kul, trots att jag har spelat det hur mycket som helst.

Jag tycker inte riktigt det knepet låter hälsosamt för ramperna. Feljusterade phurbor sägs kunna förstöra svetsningen i ramperna om de slår emot. Det här borde väl bli samma sak?

Ett trevligt tips som i alla fall funkar på mitt TS är att hålla inne övre flippern när kulan spottas ut ur Khan-hålet. Sådär var 5-10:e gång studsar nämligen kulan rakt in i Scene-hålet då. Speciellt användbart om man har en extraboll tänd eller precis startat Khan-multin (blir ju då en gratis jackpot-multiplicering). Och även om kulan inte studsar in i hålet så lugnas den i alla fall ner och blir lättare att kontrollera.

Kan också vara på sin plats att påpeka att poängen från scenerna INTE går att multiplicera. Vet inte om det var vad kniven menade, men jag tyckte det lät lite så i alla fall.

Jag brukar nog annars gå på Shadow multin först. Mest för att den är rätt enkel att starta och det är bra för självförtroendet att få en av lamporna tidigt. Går det hyfsat under den har man ju också flytet inne lite, vilket gör att övrigt spelande brukar gå bättre efter det. En lite psykologisk strategi alltså :-)