Angående röda gummin. Vissa spel SKA helt enkelt ha sådana. Praktexempel nummer ett är Twilight Zone. Ett TZ med trötta svarta gummin är ett helt annat spel än ett med röda. Man måste väl också betrakta det som en del av spelskickligheten att kunna kontrollera spelet i det skick det var tänkt att spelas? Att sätta röda gummin i spel som inte byggts för det (MM m.fl.) är jag däremot inte för.

Kolla så att EOS-switchbladet inte har gått av, om så är fallet kan EOS-brytarmen (liten arm, normalt isolerad) fastna på bladet.

Kolla även coilstopen och plungern, om ena har svampat kan flippern få för lång slaglängd vilket kan ge upphov till allt möjligt elände.

Till sist, ta bort allt smörjmedel du applicerat, det behövs inte i mekanismen och kan ge upphov till en svart klibbig sörja över tid.

Adon hade ett på biljardpalatset för nåt år sen, i övrigt har jag inte sett till ett utställt WW här i stan på många år tyvärr.
Kan ju kanske höra med dom om det fortfarande står utställt nånstans i stan?

Exet på Chalmers har väl stått där ända sedan det var nytt?

Nä.

Det följde med en genomskinlig plastbit per torn för att förhindra just denna ball trap. Tror alltså man var tvungen att montera själv, och det var det väl många operatörer som inte gjorde.

Dom ska vara gröna allihopa.

KGB, den eviga fyran

Jaja, jag är väl lite bitter då hehe.

Nu ska vi se... finalspelet bestod av en serie matcher (!), med det lilla udda att varje grupp spelare bara spelade en omgång på ett spel. Ofta spelar ju annars samma grupp på ett flertal olika spel, med olika slags poängsystem. Matcherna fram till final såg ut som följer, taget från mitt inte alltför goda minne:

Match #1:
Fyra spelare på ett spel. Den som kommer sist går till förlorarsidan.

Match #2:
Tre spelare på ett spel. Trean går till förlorarsidan.

Match #3:
Fyra spelare på ett spel. Trean och fyran går till förlorarsidan.

Match #4:
Två spelare på ett spel. Tvåan går till förlorarsidan.

Semifinal:
Fyra spelare på ett spel. Ettan och tvåan går till final.

Final:
Fyra spelare på ett spel. Rangordningen bestämmer 1-4:e plats i tävlingen.

Så, det känns alltid som om det handlar om att inte komma sist. Jag var aldrig direkt nervös under tävlingen, något jag normalt sett brukar vara. Man tror liksom inte att man ska komma sist.

Däremot kan man ju diskutera hur bra det är att köra finalen på bara ett spel, en omgång.

Förlorarsidan vet jag inte riktigt hur den funkar, men jag vet att man måste vinna alla sina matcher där (fyraspelarsomgångar) för att komma tillbaka till tävlingen. Ju tidigare man blir utslagen, desto längre väg tillbaka.