Kanske inte är så solklart beskrivet på sm-sajten men om man kollar under Anmälan kan man se kvaltiderna (öppettiderna):

Fredag eftermiddag, 16-20
Fredag kväll, 20-24
Lördag morgon, 10-14
Lördag eftermiddag, 14-18
Lördag kväll, 18-22

Söndagens finalspel börjar med största sannolikhet vid 9-tiden och håller på hela dagen.

Om man har chans på frirundor i slutspelet så skulle det från flera håll uppskattas om man slapp vara på plats kl 08.45 på söndagen om ens första match börjar kl 11.

Är man inte där kl 10 eller 11 exakt så blir det i så fall WO och ingen ersättare får plats.

Jag kan på ett sätt hålla med dig Danne.
Man får en ganska saftig belöning för att kvala bra iom att man slipper undan 16% eller 32% (1 eller 2 rundor) av slutspelet.

Men samtidigt känns det inte heller fel att belöna bra kval på något vis. Det är ganska stor skillnad på att t ex som Jorian 2006 ta maximala 400/400p och vinna kvalet eller att halka med som 64:e och sista person.
Men man skulle kunna tänka sig priser till de bästa kvalarna istället kanske?

En skillnad med att låta kvalare skippa slutspelsrundor är att 64 kan gå vidare (som de senaste åren) istf 48 som det har varit tidigare. Om det är önskvärt eller inte kan man säkert ha olika åsikter om.

Helst skulle jag vilja att SM var en Swiss turnering i två dagar med bara galet mycket matchspel (och inget kval direkt, men kanske en "cut"), ungefär som i IFPA.
Johan som begriper det systemet och de variationer som finns kan förklara det. :-)

Gräddfiler är absolut inte orättvisa! De har ju förtjänat sina fördelar genom att kvala bra. Kommer man på 64:e plats ska man väl inte ha samma fördelar som om man är kvaletta? Eller så har du en väldigt konstig definition på rättvisa.

Om man sen ska ha gräddfiler eller inte är dels en spelsystemteknisk fråga. Är det inte ett jämnt antal finalspelare (2-4-8-16-32-64 etc) så behöver man decimera antalet tills man kan spela man mot man. Då tycker jag att gräddfiler är ett alldeles utmärkt, och mycket rättvist, sätt att göra det på.

Den andra aspekten är att det ska löna sig att kvala bra. Det ska ju vara skillnad på 1 och 64! Annars är ju kvalet rätt meningslöst för den stora majoriteten spelare som inte ligger precis kring kvalgränsen. Varför ska man anstränga sig för att komma högt i kvalet om det räcker med att slaska till sig en femtiondeplats?

Jag håller med Mats. SM a la swiss vore skoj.

IFPAs slutspelssystem är också överlägset alla andra jag nånsin provat på. Även det innehåller ju gräddfilen i form av spelval för bra kvalare. Samma gäller för PAPA och flera andra tävlingar.
EM senast?

SM kanske borde spelas bara som en cup istället?
256 spelare bäst lottas in stegen (seedning är bara för tennisfjollor) bäst av fem och nio vunna matcher gör dig till svensk mästare.

DAH: Sluta med sina "så är det bara". Det tog du till i någon annan diskussion också, och inte heller då "var det så bara". Inget "är så bara". Vi har bara olika åsikter, och ingen av oss har rätt eller fel.

Kvalspelet är inte enbart till för att ta sig till slutspel eller inte. I nästan alla tävlingar innebär det fördelar att hamna högt upp än precis över gränsen. Och så ska det ju vara!! Självklart ska det löna sig att spela bra. Självklart ska det finns något mer att sträva efter än att enbart klara kvalgränsen. Annars blir ju kvalet för ett ganska stort antal spelare enbart en meningslös transportsträcka som man lika gärna kan hoppa över.

Och jag har väldigt svårt att se det orättvisa i att man får fördelar om man spelar bra. Är det inte just det som tävlingar går ut på?? Och nej, det är inte extra orättvist att de med bäst förutsättningar får extra lätt. Tvärtom! Tävlingssystemet ska ju i största möjliga mån kora den bästa vinnaren, och därmed maximera chanserna att de två bästa möts i final. D v s minimera risken att någon av de bästa åker ut mot en sämre spelare som bara råkar spela sitt livs match just då. Det är ju därför man seedar och har sig!

Det mest rättvisa är inget cupspel alls. Alla möter alla 10 gånger var i ett seriespel. Eller alla spelar 10 gånger på varje spel i en STH-tävling. Och sen är tävlingen klar. Då minimerar vi slumpen, och den bästa vinner. Det är rättvisa.

Eller så kan vi gå på din "rättvisa" och dela ut en medalj till alla som har anmält sig, och så åker vi hem sen. Om inte annat så blir det ju lätt att tidsplanera... :-D

PS. Jag bryr mig egentligen inte så mycket om huruvida vi kör en rak cupstege (med seedning!!) eller A/B-brackets eller gräddfiler. Det är inte därför jag ställer mig på barrikaden. Det är vilket som för min del, bara systemet gör sitt bästa för att kora den bästa spelaren. Jag bara sparkar bakut när jag läser Dannes argument mot gräddfiler, då jag anser att rättvisa står för något helt annat än det han påstår.

Hahaha!
Man kan inte annat än imponeras av Dans envishet! :-D