Värdering av kvalresultat? - Tävlingar

REC

Tänkte bara kolla en sak som jag funderat på ett tag angående värderingen av kvalresultat i tävlingar.

Vi ponerar att spelarna i en tävling kvalar på 4 olika maskiner och att poäng delas ut enligt SM/SO

Spelare A får poängen 0-0-0-50
Spelare B får poängen 12-14-16-8

Spelare A kommer att placeras före spelare B för att han har den högsta enstaka scoren. Min fråga är om detta är en bra måttstock?
Jag är själv oerhört ambivalent angående detta och är nyfiken på vad ni andra anser

BUD

Man kanske skulle räkna från andra hållet? Titta på de båda spelarnas lägsta poäng, och den av dem som har lägst blir också lägre placerad.

Egentligen är det ju frågan om vilken princip man vill använda. Hylla segraren och därmed också titta på högsta score vid skiljeomgång, eller hylla den som "förlorar minst" och spelar jämnast.

GUD

Jag tycker nog inte det spelar så stor roll, bara det finns en metod och den är känd på förhand så att alla vet förutsättningarna...

MCR

Intressant fråga.
Som särskiljning kan man ju använda båda varianterna. Frågan är ju vad tävlingsledningen väljer att värdera högst: jämnhet eller ett enstaka bra resultat.
Personligen tycker jag nog det jämna entryt ser bättre ut även om båda landar på samma total, men det är nog en smaksak

Det viktiga är att (som det var i SM) reglerna står tydligt utsatta i förväg.

En liknande problematik har någon enstaka gång dykt upp i 4-mannamatcher (på 3 spel) med poängfördelningen 4-2-1-0.
Om spelare A kommer 1:a, 3:a och 3:a och spelare B kommer 2:a, 2:a, 2:a så får båda 6p.
Dock har spelare A tilldömts seger på "fler förstaplatser". Detta är extra skumt då spelare A bara slagit 5 personer (vann 3 set i första, 1 set i andra och 1 i sista) medan spelare B har slagit 6 personer (2 set+2 set+2 set).

REC

Nu handlar inte spörsmålet om tydliga regler eller inte. Jag är mest ute efter vilken princip som man skall mäta "bästa" resultat med.

Vilken spelare är bäst? Han som chokar tre partier och spelar ett bra parti, eller den som spelar fyra halvhyfsade partier?

MCR

Precis, och så här långt verkar de som har svarat ha tyckt att mätsätten är:

BUD-jämnbördiga. Kanske viss övervikt för att det är bättre att kolla jämnheten.
GUD-jämnbördiga
MCR-föredrar att premiera den jämnare spelaren framför en enstaka lyckträff. Tycker dock att bägge systemen kan användas.

Pal

Igår satt jag och Joe på Tivoli i Köpenhamn och jämförde SM-facit sedan 2003. Jag landade på totalt 39 i placeringar, och Joe på totalt 61. Han tryckte dock väldigt hårt på att alla sviter med en etta i är bättre än alla sviter utan någon etta i, oavsett vad totalen är. Själv höll jag självfallet inte med honom.

Men i en rent principiell diskussion, utan att blanda in mina egna resultat, så tycker jag dock att han har helt rätt. Ett guld är mer värt än tusen silver, och ett silver är mer värt än tusen brons.

MCR

PAL: Iofs håller jag inte med den principen alls. I mina ögon är en spelare som tar 1000 silver betydligt bättre än en spelare som kommer 1:a en gång och sedan ingenstans 999 gånger.
Men, nu var det inte riktigt jämförbart med Roffes fråga.
Ett SM vinner man inte på slump, men däremot kan man få en enstaka bra omgång i ett entry på slump.

Pal

Jag surfade runt lite. Jag hittade massor med listor över OS-guld i 100m, VM-guld i fotboll, SM-guld i hockey, gotländska mästare i varpa, finska mästare i kast med liten fru och tusentals andra listor över vinnare. Jag hittade därmed ingen lista över silvermedaljörer, men det kanske finns om man letar riktigt noga?

Vad gäller slump så kan en bra spelare få en dålig poäng på slump, men en dålig spelare får inte en bra poäng på slump. En dålig spelare kan vinna mot en bra spelare på slump, men då beror det på att den bra spelaren har otur, och inte på att den dåliga spelaren har tur.

Jag tycker som sagt att den där ettan betyder mer en de tusen tvåorna (förutom när det gäller mig, Joe och SM), men det känns inte som någon stor fråga. Bara allt finns på pränt innan tävlingen börjar.

MCR

Visst. Här en många sidor lång lista med bara silvermedaljörer!
(Dessutom endast amerikanska OS-silver) :-)

Vem minns t ex inte Christopher Dorst som tog OS-silver i vattenpolo 1984?
Eller Brutus Hamiltons underbara silver i tiokamp 1920?

JOE

I kvalet tycker jag att nuvarnde förfarande är rimligt.

Däremot håller jag med MCR om absurditeten i att förlora på färre förstaplatser vid 2-2-2 mot 1-3-3. För att inte tala om PAPA:s system i kvarts- och semifinal! Där är det dock alltid like mellan spelare med samma poäng. Dock anser jag att poängjämförelser mellan olika grupper är orättvist.

F L

Och jag tycker att systemet som princip är riktigt, men att fördelningskurvan är något brant. Med det antalet spelare och maskiner som vi hade ett år som detta blir en mittenplacering (20/40) värd 12 poäng. I mitt tycke något lågt. Framförallt tycker jag att hoppen i toppen 100/85/78 är något stora.

REC

Ytterligare en variant att skilja spelare som hamnat på samma kvalpoäng är att ta bort deras högsta respektive lägsta poäng och sedan räkna vem som har högst poäng av de resterande resultaten

JOE

Håller även med Fredrik ovan. I Classics blev det ju extra löjligt, där det i princip krävdes ett kanonresultat och inget mer för att gå vidare. På varje classicsspel var det ju över 80 kvalare men med samma poängfördelning.