Hej alla, varning för långt inlägg.
Pal skriver:
Ingenstans i lagtexterna så definieras det vad ett "automatspel" är för något, och huruvida flipperspel hör dit eller inte. Flera skrivningar talar tvärtemot för att flipperspel inte ingår.
Jag håller inte med Pal.
I och med lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel reglerades tillståndskrav för mekaniska eller elektroniska spelautomater som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel på automaten.
När det gäller definition av sådana automatspel hänvisas det till Lotteriutredningen (SOU 1979:29 s. 285 f) vilken indelade sådana automatspel i fem grupper, nämligen:
1. Mekanisk eller elektronisk flipper,
2. Skjutare,
3. Målspel,
4. Elektroniska tv-spel,
5. Samt övriga spel.
Flipperspel är således definierat som ett automatspel i svensk lag.
I ett yttrande den 9 december 1983 till Justitiedepartementet över en remiss angående en framställan från Socialnämnden i Malmö om förbud mot s.k. pokerautomatspel anförde Lotterinämnden (föregångare till Lotteriinspektionen) bl.a. följande:
Det finns många sorters förströelseautomater men de viktigaste, som ofta blandas ihop, betecknas som flipper respektive poängmaskiner. Flipperspel och liknande spel kan spelaren påverka och nå bättre resultat genom skicklighet. De används därför inte i illegalt spel såvitt vi vet.
Alldeles oavsett det faktum att svenska myndigheter och lagstiftare alltjämnt sedan 1979 respektive 1983 har definierat flipperspel som automatspel SAMT konstaterat att flipperspel inte används i illegalt spel är det inte tillåtet att lämna ut vinster vid spel på flipperspel.
Så snart någon vinner annat än frispel på automatspel är lotterilagen tillämplig. I lotterilagen defineras ett automatspel som en AUTOMAT där deltagare vinner annan vinst än frispel. Detta oavsett "vilken" slags automat det är fråga om.
Flipperspel som ger annan vinst än frispel medför ett straffansvar enligt lotterilagen.
Detta tråkiga faktum beror inte på någon styvmoderlig inställning från Lotteriinspektionens sida utan beror på utformning av svensk lagstiftning om automatspel.
Det skulle dock förvåna mig om LI jagar livet ur den som är behjälplig med att låta vinnaren i en flippertävling få en harmlös prispokal: som (om pokalen är graverad) kanske kan sägas sakna monetärt värde.
Men… men pengar på ett prisbord… olagligt = LI ”måste” ingripa om LI känner till situationen.
Den som innehar en lokal där en flippertävling med annan vinst än frispel, ära (och på sin höjd) en oskyldig pokal förekommer bör se om sitt hus. Högsta domstolen (se NJA 1972 s 267) har konstaterade att redan uppställandet av en spelapparat i en för allmänheten tillgänglig lokal har ansetts innefatta anordnande av lotteri, oavsett om någon bland allmänheten begagnat sig av möjligheten att spela på apparaten eller inte.
Lotteriinspektionen är tack och lov inte vad den har varit förr. LI:s nuvarande generaldirektör Håkan Hallstedt var tidigare chefsjurist vid LI och är en klok och sympatisk person: åtminstone när solen lyser i Strängnäs.
Om det finns vilja till en organiserad kamp för att få dela ut priser vid flippertävlingar har jag svårt att tänka mig att LI motsätter sig sådan förändring i lagstiftning om spel och lotterier.
Det gäller dock att finna en väg som inte på något sätt öppnar upp för att ställa upp en pokermaskin eller andra automatspel med andra vinster än frispel: med orden ”ja men det här är som en flippertävling”.
Det Are skriver om att i förväg informera om aktioner för att uppnå förändring är både sunt och fungerande.
Jag har själv som t.f. ordförande i Nöjesbranschens riksförbund (NRF) ställt mig på Sergels Torg i Stockholm och tillsammans med styrelseledamöter anordnat roulettespel för allmänheten. Detta i syfte att bevisa att det vid den tidpunkten inte var möjligt att tillämpa svensk lotterilag.
Genom att ställa oss på den antagligen mest publika platsen i hela Sverige (d.v.s. Sergels Torg) kunde vi räkna med snabbt ingripande från LI.
Det tog heller inte mer än åtta minuter av spel innan farbror blå forslade in mig i polispiketen där jag för övrigt bjöds på kaffe och bullar (skönt; det var ganska kallt ute).
Jag blev frisläppt efter en kvart och av det åtal som LI utlovat blev det inget av. Det började med att åklagaren frivilligt hävde alla beslag utan att vi ens fick chans att ta en beslagsförhandling i tingsrätten.
När LI begärde överprövning av åklagarens nedläggande beslutade överåklagare Alhem (numera f.d. åklagare som alltid förekommer i media med kommentarer om precis allt... en både kunnig och sansad jurist som jag haft den utomordentligt stora förmånen att få möta i många ärenden om spel och lotterier) att polisen inom ramen för en förundersökning skulle:
Utreda om svensk lotterilag är tillämpningsbar.
(d.v.s. helt enligt NRF:s/mitt krav)
Smaka på den… hur ”lätt” är det att få en överåklagare att besluta att utreda om lag gäller eller inte?
Det beslutet ledde till många och långa sittningar hos Rikskriminalpolisen på Kungsholmen, där jag och polis metodiskt gick igenom lagar om spel.
Jag minns med glädje hur jag brukade infinna mig med en dra-maten-vagn, fylld av utredningar om svensk lotterilag från början av 1900-talet och framåt. Från polisens sida var man inte mycket sämre och hade rekvirerat en hel bokvagn från Riksarkivet, med diverse handlingar om lagar om spel.
Det blev med tiden närmast en kamratlig relation.
Resultatet blev helt enligt vad jag och övriga NRF önskat och förutsett med vår aktion. Ett slutligt beslut från åklagare som fastställde att lotterilag vid aktuell tidpunkt inte var möjlig att tillämpa.
Därefter insåg LI m.fl. att tillämpning av lotterilag behövde styras upp varpå vi fick en för spelföretag mer rimlig situation.
Till skillnad från nuvarande fråga om flipperspel och annan vinst än frispel var det nämligen högst oklart om lotterilag kunde tillämpas. Detta skapade många bekymmer för seriösa spelföretag:
Hur ska man arbeta när det är oklart om lag gäller?
Den som vill försöka driva igenom ”rätt” till vinster vid tävlingar på flipperspel behöver antagligen arrangera något publikdragande jippo där massmedia uppmärksammar situationen.
Jag tror inte ett dugg på att fråga, fråga och återigen fråga… för ni kommer aldrig att få gehör med mindre än att en fråga lyfts upp i samhällsdebatt.
Jag är medveten om att jag låter negativ men flipperspel är som sagt var definierade som automatspel i svensk lagstiftning. Eftersom spel på automatspel inte får leda till annan vinst än frispel kan ni fråga Lotteriinspektionen hur mycket ni vill om lov… LI kan ALDRIG (med nuvarande lagstiftning) säga ”varsågod”.
Ni borde däremot upprätta dialog med LI:s ledning och söka förståelse för lobbying mot nya regelverk. Om LI har förståelse kommer ni i vart fall inte att ha LI som motståndare när ni lobbar hos lagstiftare = ovärderligt.
Lycka till… och om inte annat får ni väl göra som åländska statens spelföretag som tröttnade på hinder mot att anordna pokertävlingar. PAF förlade tävlingarna till ett fartyg på internationellt vatten = svenska lagar om spel upphörde att gälla så snart fartyget var tillräckligt långt ute från hamn.
LI:s informatör My Hamrén har ett förflutet som pressansvarig hos Viking Line (jag lärde känna henne redan där när jag i ungdomens år drygade ut kassan som frilansjournalist).
Vem vet… ni kanske kan enas med LI om att flippertävlingar med priser inte är av ondo varpå ni anordnar en stor pristävling på ett Viking Line fartyg. Med massmedia inbjudna under temat ”varför får vi inte tävla på landbacken” och med My som dörröppnare.
En helt annan sida av myntet är att åklagare och polis knappast lär lägga ned några omfattande resurser på att jaga priser i flippertävlingar: om frågan (tvärtemot vad vi resonerar om ovan) inte lyfts fram i mer publikt ljus.
Låt säga att LI polisanmäler att X "antagligen har varit behjälplig med att Y vann 500 kr i Flipper SM". Några blåljus lär inte dyka upp...
...MEN de som kan hamna i trubbel är personer som äger lokaler där spel äger rum. OM vederbörande har något tillstånd (förströelsespel, Vegas, kasino eller alkohol) finns alltid risk för ingripande, i form av återkallat tillstånd: d.v.s. OM olagligt spel sker.
Vill den som t.ex. äger en krog riskera alla sina tillstånd... för att Kalle Flipperkung ska få vinna "mer" än en oskyldig prispokal...?
...och (med handen på hjärtat):
MÅSTE man verkligen vinna mer än äran + en pokal
(blir det verkligen "roligare flipper"?)
Jag frågar... eftersom jag alltid uppfattat er som är flipperproffs som väldigt hängivna... ni är inte direkt som vissa taxichaufförer på halvdekis... med glasartad blick och monotona knapptryckningar på pokermaskiner och spelpengar i sinnet...
Jag tror (återigen...) inte att LI skulle anmäla att det finns en prispokal som vinst: och varför inte låta det stanna där...? för annars lär ni behöva ta strid och kämpa hårt och är det verkligen "värt" det?
OBS:
Jag säger INTE att det är lagligt att ge ut en pokal i flippertävlingar. Men vi måste kunna utgå från att LI, åklagare och polis (i normalfallet) är vettiga människor:
och vilken vettig människa drar igång full cirkus med anmälningar och ev. indragna tillstånd... om det blir känt att någon vunnit en prispokal med gravyr? = i praktiken värdelös för annan än vinnaren.
Försök dock inte att pryda pokalen med sedlar; och fyll den inte heller med smått och gott... med en renodlad pokal som pris = VEM ska bry sig?
Dessutom... den som står åtalad inför rätten för att ha lämnat ut en prispokal lär möta betydligt större förstålse än den som betalt ut pengar som pris.
Jag är den första att tycka att det vore väldigt kul med diverse vinster vid flippertävlingar, men ibland gäller det (tyvärr) att gilla läget.
Jag vill i detta låååånga inlägg här till sist också be om ursäkt för att jag inte "besvarat" tidigare inlägg i denna tråd + fortfarande mest är offline. Det är hälsan som spökat/spökar med dåliga blodvärden, efter att jag skrapade foten i Thailand.
...och därför allra sist ett tips helt off topic:
Om du får skrubbsår i Siam som inte läker... sök vård i tid... kan antagligen bespara en hel del elände.
